Vätternrundan the story
Det är klart att jag var nervös. Med inte ens 20 mil cykling i bena innan det 30 mil lång loppet så var jag tveksam på att jag ens skulle ta mig. Så tränings mässigt har uppladdningen inte varit den bästa, så jag gjorde ett försök att optimera kosten istället. Inför vasaloppet körde jag på enervits uppladdningsgel, men den tyckte jag inte var bra och så hade den konstig konsistens. Denna gången körde jag på vitargos carbloader vilken jag tyckte fungerade bättre. Så det får det bli i fortsättningen.
Så började klockan närma sig 06:30 jag gick in i start fållan med cykeln och gjorde mig i ordning. Vi var runt 20 st i min start grupp i blandad kvalite, några hade vanliga cyklar men dom flesta hade någon form av racer cykel. Så slog klockan halv startmoppen drog iväg och speakern önskade oss lycka till på färden. Jag hade som plan att vara passiv i början och försöka ligga på rulle så mycket som möjligt ner till Jönköping då det blåste motvind. Det gick bra i början det verkade som om flera i min startgrupp ville hålla ett tempo på över 30 km/h. Rotationen i klungan fungerade också bra flera gick runt och hjälpte till och dra så jag tyckte att det såg riktigt lovande ut. Efter ca 2 mils körning gick jag upp i tät för första gången. Jag körde på ett tag men insåg att det blev jätte varm att köra med både jacka och benvärmare så jag gick bak och la mig sist i klungan för att dra upp värmarna lite. Medan jag höll på och fippla med benvärmarna hade jag ingen direkt koll på klungan utan höll bara koll på killen framför mig. Därför blev jag väldigt förvånad när jag fixat klart med benvärmarna och kollade upp att klungan låg 100 meter framför mig. Killen som låg precis framför mig hade alltså släppt klungan utan att jag märkt det. I ren desperation försökte jag jaga i kapp klungan men i motvinden som var och det stora försprånget dom hade fått så kom jag aldrig ikapp. Jag slog av på jagandet av den klungan och försökte hitta en egen bra rytm att gå på. Men vad förbanad jag var, att tvingas släppa en bra klunga efter 2 mil av 30 för att man inte varit med på vad som hände längre fram, det får ju inte bara hända. Jagande gick vidare jag körde med lite små klungor men dom körde försakta så när det var min tur att dra så brukade det sluta med att jag drog ifrån dom eller att jag bara fick med mig en annan som inte ville hjälpa till med att hålla fart.
Då jag kom in till första vätskekontrollen såg jag ett stort gäng dra ut ifrån kontrollen. Jag tänkte här är min chans att hänga på, ett förhoppningsvis, snabbt gäng. Så jag blåste igenom vätskekontrollen och lyckades få rygg på klungan. Klungan var rätt stor, runt 25 pers, och dom höll ett hyggligt tempo runt 27km/h. Då jag inte visste hur jag skulle orka runt sjön så tyckte jag att det var ett bra tempo att ligga i även om det kändes som om det gick sakta, men jag låg och vila upp mig ett tag. Jag var dock mycket uppmärksam på vad som hände längre fram i klungan och så fort det blev lite luckor så gick jag fram. Detta gjorde att det inte dröjde länge förens jag var framme i täten, men denna gången när jag släppte fram en annan var jag noga med att inte gå längst bak i klungan utan i mitten någon stans så man hade bra koll på fältet.
Vid Gränna stationen så splittrades gruppen, jag stannade och fyllde vatten flaskorna så gjorde även ett gäng på tre andra killar som hade varit uppe i täten en del med mig. Dom var rätt så oerfarna cyklister men dom kunde hålla ett rätt bra tempo ändå. Men man märkte att när dom gick upp och drog så körde dom lite för snabbt för sitt eget bästa och dom orkade inte köra så långa sträckor. Så ner till Jönköping så var det nog så att jag drog en tredjedel, dom tre andra en tredje del och övrga cyklister en tredje del. Men det gjorde inte så mycket för mig jag kände mig stark och tyckte att det är bättre att jag drar själv runt 30km/h än att ligga i en klunga som kör i 25km/h.
I Jönköping stannade vi och tog en mostallrik med köttbullar. Vid stationen var det folk som börja prata med mig och tyckte jag körde bra och gjorde ett bra jobb. Detta gjorde att självförtroendet växte. Jag och dom andra tre drog iväg från jönköpingskontrollen samtidigt som en duo som såg bra ut. Det var dom också dom satte upp ett bra tempo men vi hängde med. Efter en ca en mil från jönköping så finns det en lång och rätt brant backe man ska upp för, in till den var det en av dom tre killarna jag dragits med ett tag som drog. Han körde rätt snabbt i den backen och han spräckte fältet, det var bara han jag och en till som var tillsammans när vi var uppe på toppen och börja rulla nedför. Dom andra kom ikapp i nedförsbacken då vi inte satsade så mycket men när det blev platt igen sa dom att dom inte orkade hålla farten. Så jag och den andra killen som hade varit med över toppen fortsatte att köra i lite högre fart. I och med att vi hade nu rundat Vätterns syd spets hade vi vinden i ryggen och det gick lite lättare att cykla. Jag och den andra killen , som hette johan, höll ett bra tryck vi turades om och dra och körde om massa folk några hängde på oss och tillslut så var vi ett gäng som låg och körde och turades om att dra. Milen for förbi och helt plötsligt hade vi åkt hälften av sträckan. Vid kontrollerna längs vägen så stannade jag och johan tog det lite lugnt åt lite gurka och bullar. Men vi höll pauserna på runt 5 minuter per station, om man tänker på det så är det rätt mycket tid som gick där men samtidigt tror jag att det var bra att få kliva av cykeln lite och sträcka på sig. Vid varje station så splittrade dock klungan som man körde med dock upp, men som sagt så höll jag och johan ihop bra. Jag drog nog lite mer än honom och var lite mer aktiv att försöka att jaga ikapp andra klungor än vad han var. Tyvärr så hittade vi dock aldrig någon riktig bra klunga att köra med utan det blev ofta att man låg men några som körde lite saktare ett tag sedan så gjorde man en fart ökning kanske fick med sig någon som orka vara med och köra ett tag.
Mellan Boviken och Hammarsundet som är 70km resp 40 km från mål gjorde jag en jätte förning och drog ca 20 av dom 30 km i en snittfart på 32km/h detta för att jag tyckte att det inte var så långt kvar och att jag var så himla pigg. Detta betalade sig dock direkt då sträckan till nästa kontroll Medevi innehåller rätt mycket backar. Johan börja också bli lite trött men var betydligt piggare än mig och fick dra rätt mycket denna sträckan. När vi kom fram till Medevi stod Mor och Far och hejade på mig, dom gav mig lite peppande ord gav mig jackan som jag givit dom tidigare och sa att det skulle regna i Motala. Nej tänkte jag och satte på mig jackan och körde iväg. När vi lämnade Medevi såg vi en grupp en bit framför och jag och Johan bestämde oss för att jaga ikapp den, så vi satte fart, Det var ju bara 23 km kvar så det var bara att klämma ur dom sista krafterna. Vi lyckades komma i kapp täten av klungan, som hade splittras, när det var ca 12 km kvar. Men vi saktade inte ner utan öste på. Vid 10 km kvar skylten tänkte jag gå upp och dra, men kände att jag inte orkade så jag viftade fram några från klungan som legat på rullen sedan vi kom ikapp dom. De gick fram och drog och dom satte in en rejäl stöt jag orkade inte hänga på dom, men Johan lyckades ta rygg på dom. Jag försökte igen att jaga ikapp men släggan kom. Jag var stum, tur att det var så kort kvar.
Men det var kämpigt att ta sig dom sista kilometrarna in till Motala centrum. Jag lyckades ta mig in på en tid på 11.19 och kollar man på min gps klocka så kan man se att batteriet tog slut precis på upploppet.
Sammanfattningsvis så är jag nöjd med loppet, med tanke på hur lite cykel jag har tränat. Jag fick dra mer än vad jag hade tänkt men kände mig stark nästan hela banan.
BILDER KOMMER NÄR BLOGG PLATFORMEN HAR FIXAT SINA SERVER PROBLEM
